Historia
			England år 1016 och 1066

			Slaget vid Ashingdon den 18 oktober 1016 Kung Knut (Sven Tveskäggs son, senare Knut den Store) hade kämpat hela sommaren mot den unga nya engelska kungen Edmund Ironside (Edmund II Ironside = Ealdgyth). I slag efter slag hade danskarna blivit slagna och drivits på flykten. Det sista och avgörande slaget stod vid Ashingdon den 18 oktober 1016. (Ashingdon ligger ca 6 mil öster om London. Saxo, som skrev på nylatin, angav att slaget stod vid Assandum. Detta översattes felaktigt till Ashdown, som ligger i södra England, och först i slutet på 1800-talet upptäcktes översättningsfelet). Flera andra historiker har skrivit om detta slag, som varade längre och som var mera grymt än de föregående slagen hade varit. Den engelska hären bestod av tre grupperingar. Den mittersta anfördes av Eadric Streona, som kort tid förre slaget hade deserterat från Knut och som hade tagits till nåder av Edmond. Plötsligt flydde Streona med sina män och den engelska härens mittgruppering bröt samman. Dessförinnan hade den danska härens "huvudmärke" (= fana) slagits ned och stor förvirring hade uppstått. Kung Knuts sköld klövs i  två delar. Enligt Saxo tog då en man vid namn Timme Sjællandsfar (eller Thymme), som var av "ringe herkomst" från Själland sin lans och fäste bladkvistar till den och samlade den resterande danska hären under höga tillrop. Engelsmännen tog till flykten och efter slaget beslöt de krigströtta kungarna att sluta fred och dela England mellan sig. Mycket har skrivits om detta, om Eadric Streona och om Knuts eventuella delaktighet i Edmonds död den 30 november 1016. Vi får kanske aldrig veta sanningen. Mitt intresse i sammanhanget är dock något annat, nämligen Timme Själlandsfar. Efter slaget blev han av Knut utnämnd till "Høvedsmand i hæren". Denna man tros vara stamfader till den danska adelssläkten Banner och den svenska adelssläkten Banér. Det kan inte bevisas, men å andra sidan kan man inte heller bortse från urgamla traditioner. Dessa adelssläktens symbol påminner om varan och i båda ingår kluvna sköldar.	Sveriges regentlängd   Danmarks regentlängd  Englands regentlängd  (Se -pdf filen)
			Timme Själlandsfar (Thymme) och Toste Jarl (även kallad Torstig) Enligt en annan urgammal överlevering skulle Timme Själlandsfar ha blivit ihjälslagen av Toste Jarl i Northhumberland. (Toste Jarl eller Torstig, i fortsättningen skriver jag Torstig.) Torstig Torstig var bror till den engelska kungen Harald Godwinsson (eng Harold Godwinson), som var Englands kung under ca 8 månader 1066. Torstig blev landsförvisad, eftersom han försökte ta över makten från brodern. Torstig sökte hjälp i Norge hos kung Harald, som med en stor här landade i Northhumberland och intog York. (Eftersom två kungar Harald nu kämpar mot varann benämner jag härefter den engelska kungen Harold och den norska kungen Harald.) Harold skyndade till och erbjöd brodern (Torstig) fred och "en tredjedel av England att styra". Torstig skall då ha frågat om vad kung Harald skulle få. "Sju fot rum av England", löd svaret. Torstig avvisade därför erbjudandet och slaget vid Standford Bridge, den 25 september 1066 blev ett faktum. Efter en våldsam kamp dog kung Harald. Harold erbjöd igen Torstig fred, men Torstig avböjde och dog senare samma dag. - Harold fick dock nya problem. Redan tre dagar efter segern, landade Vilhelm Erövraren (William I the Conqueror) med 60.000 man i närheten av Hastings. Det avgörande slaget skedde den 14 oktober 1066. Kung Harold dog och Vilhelm blev Englands kung. Var Timme Sjællandsfar med i den norska hären vid Standford Bridge? Om det finns något skrivet om detta är jag naturligtvis mycket intresserad och tacksam att få reda på det. Finns det något skrivet om Timme Sjællandsfar? Allmänt och nutidshistoria Normalt börjar man med allmänt, men ovanstående upptar mina tanker mest för närvarande. Jag är en Herman Lindqvist fan. Jag läser nästan alla hans böcker. Som bekant är Herman Lindqvist även samlare av uppslagsverk. Jag delar även detta intresse, fast jag har varken råd eller plats till en egen samling. Jag tycker att ett uppslagsverk är ett mycket värdefullt tidsdokument. När det utkommer är det alltid framtagit genom mobilisering av alla de bästa resurser som finns att tillgå. Ord, bild, grafik och tryck är en milstolpe i tiden. Andra böcker om nutiden, så som När Var Hur och Nationalencyklopedins Årsbok och Bra Böckers Årsbok är andra tidsdokument, som jag sätter stort värde på. Anledningen till mitt intresse är främst att det hjälper mig att komma i håg händelser, när de presenteras i tidsföljd.