Kort om hur Steens flygloggbok kom till |
||||||||
Bakgrund Det hela började i Saudi Arabien 1981. Jag hade en hög med TIME MAGAZINE, som jag brukar titta igenom för att spara artiklar av intresse. Jag märkte att alla flygbolagen hade annonser och jag rev ut alla och lade dom i en hög. När jag var färdig med att spara artiklarna började jag att titta på flygbolagens annonser. Några annonser handlade om bra liggstolar, andra om fin mat, vackra flygvärdinnor, bra tidtabeller etc. Annonserna sorterades efter kategori. Jag frågade mig snart: "Vad skall Du med det här till?". Till slut klippte jag ut alla flygbolagens logos och bestämde att jag ville klistra in dom i mitt fotoalbum i den ordning som jag flugit med dom. - Sen var jag hemma i Malmö och pratade med Tore Olbjer, Agriconsults VD, i trappan och berättade vad jag hade tänkt mig. Han sagde: "Jag har min kompletta flygloggbok och jag har flugit 11.000 timmar!" - "Oj" svarade jag, "kan jag få lov att se den?". "Tyvärr", svarade Tore "jag har den visserligen, men den ligger på vinden i delar!" - Sen var jag fast, där på trappan på Jörgen Ankersgatan beslöt jag att göra min egen flygloggbok. Jag insåg att annars kunde jag inte få ordning på mina flygbolagslogos. :-) - Som vanligt stannade det inte vid att samla logos. Efterhand skulle jag ha reda på allt: Alla flygbiljetter, alla bilder på flygplan (och alla bemålningar) som jag flugit med, tekniska specifikationer, alla flyg nr, flygtider och flygsträckor. Unikt och fascinerande, arbetet började Det enda unika med min flygloggbok är att det var möjligt att fullständigt kartlägga de 440 flygresor som jag företagit före kartläggningen började 1982. Det blev en källstudie i mitt eget liv som fascinerade mig så mycket att jag senare fortsatte kartläggning av allt annat också i "MITT LIV" och "MINA RESOR". Det fascinerande består i att hjärnan kommer i håg allting. Den kan dock inte hålla reda på ordningsföljden av händelser samt händelsers tidsmässiga relationer till varandra. Om man hjälper hjärnan med dessa relationer visar det sig att den kommer i håg mycket mera. Ju mera man hjälper till, ju mera kommer man ihåg, och det är mycket fascinerande. Därför! Därför har jag hållit på! Kartläggningen av de 440 flygresor var möjlig av olika viktiga orsaker. Dels spara jag på allt, dels är jag envis och dels har jag mottagit en obeskrivlig stor hjälpsamhet från ett mycket stort antal människor. ETT STORT HJÄRTLIGT TACK TILL ALLA!!! De första flygresorna var ju mycket spännande, så från dessa hade jag sparat flygbiljetterna. 1954 flög jag första gången från Frankfurt am Main till Köpenhamn. Det var tillsammans med Iwan Jensen, en lärlingkompis från Rich. Müller. Det blev avslutning på vår resa "på tummen" till Tyskland och Österrike den sommaren. 1960 var jag två gånger i Finland och 1961-1962 hade jag flygresor i samband med mitt arbete med järnvägsbygge i Liberia i Väst Afrika och min anställning som 3:die maskinist på det svenska rederiet Transatlantic. Fram till 1963 när jag började på Agriconsult AB i Malmö flög jag i allt 16 gånger. Efter det att jag började på Agriconsult skulle jag skriva reseräkningar. Där stod när jag åkte hemifrån, vart man reste och när man kom hem och om man åkte till Bulltofta (Malmös dåvarande flygplats) eller till Malmö hamn d v s vid flygresor via Kastrup i Köpenhamn. Jag hade ju (naturligtvis...) sparat alla mina reseräkningar. Utan dom hade inte kartläggningen varit möjlig. Jag kontaktade SAS i Stockholm och frågade om jag kunde få låna gamla tidtabeller. Det var en dansk, Sven Andersen, som var ansvarig för SAS:s slutarkiv i Stockholm. Det gick bra. Alla sommar- och vintertidtabeller kom i en stor trälåda. Det var SAS:s enda exemplar och det var naturligtvis en storsint gest av SAS att låna ut dom. I dessa tidtabeller stod även angivit om det var ett SAS-flyg eller ett annat flygbolag som delade på avgångarna från och till Kastrup. Det står ju även nu för tiden, men det gjorde det alltså även på den tiden. Utan detta lån från SAS i Stockholm hade det inte heller varit möjligt med kartläggningen. Se exempel i bilagan "Tidtabeller" på fotokopior av dessa sommar- och vintertidtabeller. Roliga minnen från kartläggningen Jag fick många kontakter inom kretsar som intresserade sig för flyghistoria. Jag fick bl a kontakt med Sten-Erik Molker, före detta svenska flygbolaget Transair. Han hade i sitt garage ett fullständigt klipparkiv av tidningsartiklar om flygbolaget Transair. 11-14 juli 1965 var jag på IFFA-mässan i Köln med Stig Johansson. Vi flög med Transair på en chartrat resa. Jag var osäker på om flygplanet var en DC 6B eller en DC 7 så jag tog kontakt med Sten-Erik. Han var mycket hjälpsam och försvann ut i garaget. Ett ögonblick efter kom han tillbaka och sade: "Det måste ha varit en DC 6B, för jag har en bild här från början av augusti 1965 med "Malmöflickorna" som flög i väg med Transairs nya DC 7-or på detta flygs jungfruresa i Transair regi!". Fantastiskt eller hur? Det var de udda resorna som var svårast: Charterresor och resor som gjordes från Luxembourg där jag inte behövde skriva reseräkningar. 1970, den 18 mars, skulle vi flyga en hel delegation från Bulltofta till Odense för att upphandla en konservfabrik till Luxembourg. Jag var ledaren. Först förhandlade vi med Phoenix om autoklaver på förmiddagen. Sedan stor lunch på restaurang Skoven, sedan förhandlingar med Bøg Jørgensen på eftermiddagen om resten. Därefter flög vi hem med samma chartrade flygplan tillbaka till Bulltofta. Jag tog en bild inne ifrån flygplanet, där instrumentpanelen kom med. 12 år senare skickade jag bilden till Sten-Erik Molker på Bulltofta och frågade "Vet du vem som vi flög med och vad det är för flygplan?". Några dagar efter fick jag detta brev från Lennart Nordström: |
||||||||
|
||||||||
Det var sådana
hjälpinsatser som gjorde det möjligt och spännande. Sen skulle jag ju ha en bild på flygplanet också, så jag ringde till min vän på Kastrup flygplats, Flemming Løvenvig. På den tiden fotograferade Flemming och ett par vänner till honom helt enkelt alla flygplan som landade på Kastrup. Helt enkelt allt. Det var ett omfattande arbete, men de flesta flygplan var ju gengångare. Jag frågade Flemming: "Har du foto på en Beech Baron C-55 med nationalitetsbeteckningen SE-EWP? Flemming sade:" Et øjeblik" och därefter "jag har den i syv forskellige bemalinger, vilket år vil du have?". Det var bara att beställa. Bilderna kom med posten i perfekta 13x18 förstoringar och till en kostnad av 5 kr, cirka hälften av vad en sådan bild kostade i Sverige på den tiden. Flemming, som i övrigt är engagerat i "Danmarks Flyhistoriske Forening" och "Copenhagen Aviation News" arbetade i SAS:s Flight Control Center som flygledare och assisterande flygledare. Utan Flemming hade jag aldrig fått samlat alla flygbilderna, speciellt inte de svåra. Flygbilder fick jag även genom att skriva till flygbolagen och flygplanstillverkarna. Dessa har för det mesta ställt upp och jag har mottagit en otrolig vänlighet från överallt i världen. Det framgår av de brev som bifogas i bilagan "Brev". När allt annat misslyckats skrev jag till Flemming och han fixade det. Jakten på flygbiljetter Många hade jag själv. En stor del fick jag från Agriconsults reseräkningsarkiv som jag i samband med nedläggningen 1986 fick lov att titta igenom. Två flygbiljetter saknas allt jämt: De två amerikanska flygbolagen, National Airline och North East Airline som båda upphörda med sin verksamhet i slutet av 70-talet. Efter flera års jakt gav jag upp och gjorde ett falsarium. Alla samlingar skall innehålla falsarium - hu hu, ursäkter jag mig med. Så nu är det sagt, dessa två flygbiljetter är inte äkta! I ett brev från Canadian Airline fick jag reda på att National Airline numera heter Florida Air, men det hjälpte inte, jag fick inte fram någon biljettframsida. Sen läste jag i TIME MAGAZINE att den nya Pan Am president var en tidigare Air Force General och former president of National Airline. Jag ringde upp honom i Pan Am:s skyskrapor i New York och blev kopplat fram direkt till presidenten. Han lyssnade på mina önskemål i 25 sekunder och sade sen: " My dear friend I have no time for this problem, but I will connect you to my secretary, she can help you". Det kunde hon inte, så jag fick ingen biljett. - Många flygbolag var lite misstänksamma över för mina önskningar att få en flygbiljett "in blanco" och det kan man ju förstå. Samtidigt gick det hos andra bolag utan frågor och problem. Jag skrev också till värdens enda "Lindbergh Professor of Aerospace History" som arbetar vid "National Air and Space Museum - Smithsonian Institution" i Washington D. C. Han fixade flygbiljetterna från Huges Airwest och North Central Airlines, även dessa flygbolagen är nedlagda för länge sedan. Övrigt Till sist : Ett stort tack till Kerstin, som har hjälpt mig med massor av uppgifter, när jag var i Saudi och har utvisat mycket stort tålamod med mig i alla lägen under arbetet. |
||||||||
/ Skrev Steen Herlevsen år 2000 - in på hemsidan 2009. |